Skolplikt i Sverige - vad innebär det

Vad innebär skolplikt?

Barn blir skolpliktiga hösten det år de fyller sju år och upphör vid utgången av vårterminen det nionde året. Skolplikt innebär en fullständig rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar.

Vårdnadshavarens skyldighet

Den som är vårdnadshavare är skyldig att se till att barnet kommer till skolan. Som förälder har man ett tydligt ansvar för att barnet får sin utbildning och inte håller barnet hemma, eller av olika anledningar inte ser till att barnet kommer till skolan.

Kommunens skyldighet

Kommunen är skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Rektorn ska se till att vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande utan giltigt skäl. Otillåten frånvaro är skolk eller att eleven är frånvarande utan att ha sökt ledigt.

Ledighet

Elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektor beslutar om ledighet.

Befrielse

Elev kan beviljas att befrias från obligatoriska inslag på begäran av vårdnadshavare om det finns synnerliga skäl. Beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Rektor beslutar om befrielse.

Frånvaro på grund av sjukdom

Rektor kan då det är upprepad frånvaro på grund av sjukdom alternativt längre frånvaro på grund av sjukdom begära vårdnadshavare lämnar in sjukintyg. Av intyget ska framgå om eleven behöver vara befriad helt eller delvis från skolarbete.

Otillåten frånvaro anmäls

Rektor måste lämna en anmälan till Barn- och utbildningsnämnden om en elev har mycket otillåten frånvaro. Till denna anmälan bifogas en redovisning om skolans åtgärder för att hjälpa elev och vårdnadshavare.

Hot om vitesföreläggande

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort sitt för att barnet går i skolan kan Barn- och utbildningsnämnden förelägga föräldern att ta sitt ansvar.

Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavare hotas med penningböter om inte eleven uppfyller skolplikten. Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan försökt komma till rätta med situationen på andra sätt, t ex genom stödåtgärder, samarbete med elevhälsa, socialtjänst och vårdnadshavare. Barn- och utbildningsnämnden beslutar om vitesföreläggande. Vårdnadshavare får då information om de krav som ställs så att denne har möjlighet att uppfylla dem.

Om föräldern därefter ser till att barnet kommer till skolan slipper man vitespåföljden.

Utdömande och indrivning av vite

Om vårdnadshavare trots viteshotet inte ser till att barnet kommer till skolan så ansöker kommunen hos förvaltningsrätten att vitet ska dömas ut.

Förvaltningsrätten gör då en ny utredning av ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren måste betala böter.