Störande fåglar

Miljökontoret får varje försommar klagomål från människor som blir störda av vilda fåglar. Fågellivet är mest intensivt under häckningsperioden mellan mars och juli. Under denna period markerar fåglarna sina revir och kan gå till attack mot människor.

Miljökontoret gör bedömningen att det upplevda problemet med störande fåglar har varit på samma nivå de senast åren. Varje år påtalar vi både för fastighetsägare och klagande att för att få till en långsiktig lösning krävs ett förebyggande arbete.

Det är i första hand fastighetsägarens ansvar att minska risken för störande fåglar på fastigheten om det skapar olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens definition. Med hjälp av förebyggande åtgärder kan man försvåra för fåglarna att bygga bon på fastigheten.

Exempel på vad du som fastighetsägare kan göra:

• Minimera tillgången till föda för fåglar genom att inte mata för långt in på våren i anslutning till balkonger eller byggnader.
• Avlägsna gamla bon och bomaterial i god tid innan häckningssäsongen börjar.
• Sätt upp rovfågelsattrapper på fastighetens tak.
• Ha god ordning på sopkärl och papperskorgar så att de är stängda för att förhindra fåglarna att komma åt innehållet.
• Sätt upp nät över skorstenar och andra vanliga boplatser i god tid innan häckningssäsongen börjat.
• Uppsättning av nät, piggar, plåtar, vajrar eller andra lösningar som förhindrar att fåglarna bygger bo och häckar på fastigheten vid öppningar intill exempelvis tak och skorstenar.
• Uppsättning av roterande, störande, skyltar (vindpåverkan med störande reflexer/färger och ljud som effekt).
• Vända sig till företag som ägnar sig åt skadedjursbekämpning för att få hjälp.

Miljökontoret anser att man av djurskyddsskäl alltid bör undvika åtgärder som kan leda till att fågelungar blir lämnade utan föräldrar. Avskjutning av fåglar kan genomföras i sällsynta fall om det anses absolut nödvändigt för att skydda människors hälsa.

Klagomål

Ibland får kommunen klagomål på vilda djur som stör i tätorterna. Det kan vara till exempel fåglar, grävling, rådjur med mera. Ansvaret för skadedjur eller djur som upplevs som en olägenhet ligger i första hand på fastighetsägaren.

Kommunen har skyddsjägare som vid behov kan anlitas. Dessa har ett så kallat skottlossningstillstånd från polismyndigheten, vilket krävs inom detaljplanelagt område. Utanför detaljplanelagt område ska fastighetsägare eller jakträttsinnehavare kontaktas. Under tiden 1 maj till 31 augusti förekommer normalt ingen jakt eftersom de flesta djur har ungar då.

När ska skyddsjakt bedrivas?

Skyddsjakt är ett av många sätt att förebygga skador som vilt kan orsaka eller av hänsyn till allmän hälsa, säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse (Jaktförordningen §23 punkt 1:a). Avskjutning sker endast i de fall där det anses absolut nödvändigt.

Skyddsjakt går ibland ut på att ta bort någon enstaka individ som är särskilt besvärlig. Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tyvärr ger skyddsjakt många gånger endast en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.

Fiskmåsar

Fiskmåsen är en flyttfågel som övervintrar i Nordsjön och andra delar av Västeuropa. Den kommer till häckningsplatsen i mars/april. Städer är attraktiva platser även för fiskmåsar och nya fåglar ersätter snabbt de bortskjutna. I tätorterna häckar den ofta på hustak. Så snart ungarna är flygfärdiga flyttar måsarna vidare till andra platser. Problemet med anfallande och nedsmutsande måsar är kortvarigt och något man får acceptera under den korta tid de häckar och föder upp sina ungar.

Miljökontoret gör en bedömning i varje enskilt ärende om fåglarna kan bedömas vara en olägenhet.